söndag, oktober 24, 2010

Snö!

Vi hade tänkt plocka de sista trattisarna i helgen...men fick skotta snö istället. Usch och fy, jag är inte alls redo för vintern ännu.

torsdag, oktober 21, 2010

En helt vanlig vecka

...och än är den inte slut. Så här ser den ut:

Måndag-storebror besök hos örondoktorn (ska sättas in ett rör i vänstra örat)

Tisdag-lillebror besök hos BVC (han har tagit in ett helt steg på kurvan)

Onsdag-mamma besök hos tandläkaren (inga hål:-)

Torsdag-lillebror besök hos logopeden på KS (allt OK)

Fredag-storebror besök hos tandläkaren för att laga hål (ingen rolig dag)


Dessutom lite annat pyssel; dagis, tvättstugan, storhandling, vinterdäck, kontraktsskrivning på nya lägenheten, soptippen, hämta flyttkartonger, packning, ny diet för mamma, dagsverke på landet i helgen.

Igår ville storebror absolut ta fram ladugården (som han fick i julklapp förra året men som han inte lekte med eftersom han bara leker med saker som har fyra hjul). Och det var ju kul...men när jag kikade in efter fem minuter hade det redan bildats trafikstockning över åkrarna och racerbilar hade intagit kohagen och det var bilkö till hösilon. :-)

tisdag, oktober 19, 2010

Det här med dagis...

När går det över, det här med jobbiga lämningar? Storebror S vill inte alls bli lämnad på dagis varje morgon. Vissa dagar är det jobbigt bara just vid lämnandet och vissa dagar börjar det redan vid frukosten hemma..."jag vill inte gå till dagis, mamma, jag vill vara med dig". Vissa dagar får jag tänja på mitt tålamod och svara snällt minst 150 gånger på varför han måste gå till dagis. Och varför måste inte lilla A gå till dagis? Det är ju orättvist att han får vara hemma.
Ska jag tolka det så att det är för trivsamt hemma eller att det är otrivsamt på dagis?

måndag, oktober 11, 2010

Rysligheter

Lilla A var 16 månader när han för första gången fick skor på fötterna. Dessa märkliga ting! Han var väldigt förundrad över grejerna på fötterna. Nu älskar han sina skor och går glatt och hämtar dem själv när vi ska gå ut.
Idag var det nästan nollgradigt ute när vi gick till dagis så det var tjockvantar som gällde. Och fy vilken grym moder han har som tvingar på dessa konstiga mjuka klossar så man inte kan greppa någonting. Hela vägen satt han och led och kved med klossarna helt orörliga i knät. Inte kan man suga på tummen och inte kan man klämma på snuttetrasan. Jag anar att lilla A kommer att bli som sin storebror - vantkastare.