När går det över, det här med jobbiga lämningar? Storebror S vill inte alls bli lämnad på dagis varje morgon. Vissa dagar är det jobbigt bara just vid lämnandet och vissa dagar börjar det redan vid frukosten hemma..."jag vill inte gå till dagis, mamma, jag vill vara med dig". Vissa dagar får jag tänja på mitt tålamod och svara snällt minst 150 gånger på varför han måste gå till dagis. Och varför måste inte lilla A gå till dagis? Det är ju orättvist att han får vara hemma.
Ska jag tolka det så att det är för trivsamt hemma eller att det är otrivsamt på dagis?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar