Det här trodde jag nog aldrig kunde hända...klockan är kvart i nio på morgonen och jag; drottningen av sovmorgon, har redan gjort frukost till familjen (efter mysbus i sängen), ätit frukosten, tvättat en maskin kläder, städat köket och skrubbat spisen, plockat leksaker, dammsugit, pysslat om katterna, bytt blöja och klätt på lillprinsen och skickat ut honom och maken på promenad. Nu är det snart dags att sova middag känns det som.
Vi har varit hemma i två och en halv vecka och vi börjar faktiskt få in rutinerna, det tar tid! Vi som varit ensamma i så många år har ju plötsligt en ny familjemedlem som ska ha mat och sovtider och all vår tid. Det är omtumlande att bli familj.