Jag tänkte att jag skulle försöka berätta om vår resa till Kina...men det GÅR inte. För varje dag som går känns det mer ofattbart att vi varit där och faktiskt hämtat hem vårt barn. Han har varit vår i tre veckor nu och vi börjar bli en familj, det känns ibland som om han alltid funnits här. Framförallt hinner vi inte riktigt känna efter eftersom det är full fart från morgon till kväll.

Jag berättar på mitt vis i små portioner :-)

Flygresor; vi är lite flygrädda och att flyga inrikes var inte kul. Jag tyckte planet var lite halvsunkigt och att flyga med barn är ju ett helt äventyr. Hemresan gick dock bra, trots att jag var väldigt sjuk. Vildtrollet sov i fem timmar i stora, fina SAS-planet.

Beijing; en helt fantastisk och överväldigande stad med 20 miljoner invånare! Det är en så stor stad, svårt att förstå hur stor...det som ser ut som en kilometer på kartan är en mil, man måste ta taxi överallt (sjukt billigt), människorna är vänliga, nyfikna, närgångna och överallt. De gamla delarna är väldigt vackra och mysiga, de nya skyskraporna är också vackra på sitt vis, framförallt är det fullt av kontraster, man slutar aldrig att hänföras.

Det var spännande att se den förbjudna staden och de gamla hutongområdena. Vi kommer följa OS i sommar med stort intresse, det ska bli intressant att se hur alla idrottsmän klarar av den dåliga luften i Beijing.

Fortsättning följer...