Midsommar

Nu har vi äntligen fått vårt resedatum. (Just nu struntar jag i att det bara är preliminärt :) Vi kommer att få fira midsommar i Kina. Om nu inte vulkanen ställer till det.
Och förlåt posten, jag ska genast ta bort er från listan. Vi adoptivföräldrar har kanske nerverna lite utanpå när det ska skickas papper hit och dit.

Snigelpost

Varför kan inte posten leverera ett rek. brev på ett dygn? Posten har nu seglat upp som nummer två på min lista över "Irriterande saker man inte kan råda över". (Förstaplatsen är sedan länge vigd åt Försäkringskassan).

Snurr snurr bing bång

Nu är det snurrigt. Lillprinsen vaknar varje morgon kvart i fem när han ser solen glimta in genom persiennen. Det spelar ju ingen roll att mamma och pappa jobbar skift och har jobbat till 23 kvällen innan och behöver åtminstone sex timmars sömn. Nej sova är trist tycker han.
Kanske beror snurrigheten på sömnbristen men vi har ju också tusen saker som snurrar i tankarna.
Idag ringde min man och sa att han beställt en ny tid hos logopeden eftersom vi inte kunde den tiden vi fått hemskickad. Men då påtalade jag att senast igår sa vi att jag skulle ta den tiden och vi har redan pratat med dagis om att S kommer senare då. Det hade han glömt!
Och idag ringde också organisationen och berättade (inte vilken dag vi får åka till Kina utan) att vi glömt att skicka in ett papper. Suck. Så nu tar det några dagar till. Vi skulle behöva en personlig assistent.
I morgon ska jag åka till IKEA och köpa en mörkläggningsgardin.

Helg

Det är inte klokt vad många röda dagar vi har i vår almanacka. Tack vare Valborg och 1:a maj så skjuts förmodligen vår resa upp en vecka eftersom dagen då våra papper anländer organisationen är en röd dag och då har vår organisation stängt. En vecka hit eller dit kanske inte spelar så stor roll för vissa men för oss spelar det stor roll just nu.
Som tröst har jag gottat mig i en massa videoklipp på youtube på överlämningar. (Tack till alla amerikanare som så villigt låter oss okända få en inblick i deras privatliv...säger jag som har en blogg, men jag skulle aldrig lägga ut ett videoklipp på internet när vi får vårt barn...)
Hur som helst så kan jag konstatera att vi hade nog ett väldigt fint och ovanligt lugnt överlämnande när vi fick lilla S. Nu får vi nog förbereda oss på Kaos! De klipp som finns från "vår stad" är inifrån ett stort kontor och det är massor av folk (40-50 st som får barn ungefär samtidigt), ljudnivån är hög med skrikande barn i bakgrunden och allting verkar kaotiskt. Stackars barn, vilken start med sin nya familj!