söndag, maj 11, 2008
Jag är ingen morgonmänniska. Tyvärr är S en morgonmänniska. Igår vaknade han klockan 6, jag tog upp honom till min säng och lät honom bläddra och prassla med en veckotidning. Det nöjde han sig med i nästan en timme medan jag halvslumrade och mumlade "hund", "bil" och "blomma" när han pekade på olika bilder. Idag vaknade han 5.30. Jag tog upp honom i sängen och gav honom tidningen han tyckte var så rolig. Men idag skulle den rivas sönder i massa prassliga småbitar...okej, då, det går ju att småslumra till det också. Så när maken kom hem klockan 7 efter sitt nattpass hittar han i sängen; en trött fru, en pigg och glad son och ungefär 500 dregliga pappersbitar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oj vad bekant det låter. jag är definitivt inte heller morgonmänska men Phuri ha kommit på ett sätt att få fart i mej: lampan! Om inte det räcker att tända min, så tänder han makens också, den som är en bit ifrån.
Och om inget annat funkar, börjar han fingra på mobilen: det är ett idiotsäkert trick, för den har glidlock och kan alltså inte knapplåsas... ;)
Hi, hi jag känner igen mig. Ibland känns det som om jag hinner slumra till mellan raderna på boken jag läser för honom, då tittar sonen lite frågande på mig ;)
Om jag inte har sagt Grattis till dig tidigare, så ber jag så hemskt mycket om ursäkt. Har varit dålig på att både läsa och skriva i bloggvärlden. Stort GRATTIS i alla fall till lillprinsen och kul att det är fler med små Kinapojkar. Hur gammal är han?
Tack. Han "fyllde" nyss 18 månader.
Jag sitter och söker på olika bloggar och sajter för att fördriva väntan. Vi skulle ha åkt i förra veckan för att hämta vår lilla tjej i Vietnam, men det har blivit uppskjutet, och vi vet nu inte när vi ska få åka. Kan inte ens börja beskriva hur jobbigt det var att ställa om sig från att tro att man skulle åka inom en vecka, till att återigen inte veta när vi ska iväg. Hittade din blogg och det kändes skönt att läsa om det positiva i att adoptera, och livet hemma sen. //t
Skicka en kommentar