Idag när jag satt och väntade på tunnelbanan kom en dagisgrupp gående hand i hand på plattformen. Och mitt i gruppen får jag syn på en mörkhårig tjej med sneda ögon och rosa gummistövlar. Jag blir alldeles rörd, får tårar i ögonen. Tänk sen när vi också...smörgåsar i ryggsäcken, regnjackan med bamse på ryggen och rosa gummistövlar...
Jag trodde inte att jag skulle bli så blödig, jag har aldrig varit så intresserad av små bebisar som mina arbetskompisar stolt visar upp på jobbet. Jag har aldrigt klämt in mitt huvud i barnvagnar och gullat med ungar jag inte känner. Men det här är något annat, det är hormoner som bara kommer och överväldigar mig och inget kan jag göra, det är bara att följa med. Fast jag hoppas att det inte blir värre :-)